Beteenden

August 11 2025

Att leva nu

Anna Ryttberg ACT, Beteenden, Samtalsterapi, Tankar och känslor

När blicken fastnar bakåt

Vi bär alla på berättelser om vad som varit. Minnet kan vara som en vän som värmer, men det kan också bli som en tyngd när vi fastnar i det som redan är över. ACT påminner oss om att våra tankar om dåtiden bara är just det – tankar. De är inte hela sanningen, och de behöver inte styra våra steg som vi tar idag.

Närvaron som styrka

Att leva nu handlar inte om att förneka eller glömma det som hänt och inte heller att blunda för framtiden. Det handlar om att låta nuet få vara platsen där vi agerar, känner och väljer. Här finns möjlighet att rikta vår energi dit den gör mest skillnad – mot det som är viktigt på riktigt.

Att sätta kompassen

I ACT talar vi om värderad riktning. Den fungerar som en inre kompass som pekar bortom kortsiktiga impulser och gamla mönster. Kompassen svarar inte på hur du ska nå ditt mål, men den visar åt vilket håll du vill gå – även när vägen känns osäker.

Från tanke till handling

Du kan inte ändra det som varit, men du kan välja vad du gör idag. Små steg i linje med det som betyder mest för dig kan förändra mer än vad en perfekt plan någonsin kan göra. När du väljer att agera här och nu, oavsett vad som ligger bakom dig, lever du i det som kan kallas kan kallas för dina gyllene år – oavsett hur gammal du upplever att du är eller hur länge du levt.

Se till att ta vara på dem.

July 19 2025

När vinden fortsätter vina

Anna Ryttberg ACT, Beteenden, Samtalsterapi, Tankar och känslor

En storm sveper genom tillvaron. Inte alltid med dån, men med tillräcklig kraft för att något inom dig ska blåsa bort eller skadas. Kanske ett svek. Kanske någon som vänder bort blicken just när du som mest behöver stöd. Kanske uppdagas en verklighet du inte förstått vidden av. Plötsligt är allt förändrat, och du står kvar i efterdyningarna – med vinden fortfarande i öronen – och försöker förstå vad som egentligen hände.

När vi fastnar i efterdyningarna

Det är mänskligt att vilja förstå. Att söka mening, förklaringar, ansvar. Det blir ett sätt att försöka få fotfäste när något inom oss skakats om. Men ibland leder den strävan till att vi stannar kvar där vinden redan dragit förbi. Vi väntar på att det som blåste bort ska återvända med svar.

Men stormar förklarar sig sällan. De kommer, förändrar och lämnar. Och när vi håller fast vid det som inte längre finns kvar, förstärker vi bara känslan av att vara vilse.

Att rikta uppmärksamheten dit vinden stillnat

Inom ACT pratar man om att rikta sin uppmärksamhet – inte bort från det som gör ont, utan mot det som är verkligt här och nu. I stället för att jaga vinden, kan vi börja lyssna efter stillheten. Känna marken under fötterna, precis där vi står. Lära oss känna skillnaden mellan stormens efterklang och det som faktiskt pågår i detta ögonblick.

Det är här du kan börja välja. Inte för att det känns lätt – men för att det är möjligt.

Att släppa greppet – och hitta tillbaka till riktningen

Att släppa taget är inte att glömma eller förneka. Det är att lägga ner kampen mot det som inte kan förändras, och i stället vända sig mot det som är levande nu. Värderad riktning, som det kallas i ACT, handlar om att börja gå åt det håll som känns meningsfullt – även när det blåser.

Vinden må ha tystnat där ute. Men så länge vi håller kvar vid det som svepte bort, fortsätter den att vina inom oss. Det vi släpper är inte stormen – utan behovet av att förstå den till varje pris.

Friheten i att få vila från vinden

När vi inte längre väntar på eko från något som försvunnit, får vi syn på det som fortfarande andas. Det som står kvar, trots allt. Och där, i mötet med det som är, finns en annan sorts frihet. Inte den som kommer från att någon säger förlåt, utan från att du själv väljer att inte längre stå kvar i motvind.

Att släppa taget är att låta vinden avta – inte där ute, men här inne.

July 11 2025

Att släppa taget – att ge plats för något nytt

Anna Ryttberg ACT, Beteenden, Samtalsterapi, Tankar och känslor

.

Kanske kan du känna igen den där inre spänningen, som att hålla fast vid något eller känna att du behöver kontrollera varje del av ditt liv. Ofta samlar vi på oss våra rädslor, förväntningar och behov av att förstå – allt i ett försök att hålla ordning på det som känns svårt att hantera. Men livet handlar sällan om att hålla hårt; snarare handlar det om att våga släppa taget.

När vi släpper på greppet

När vi släpper på greppet, när vi ger oss själva tillåtelse att släppa kontrollen, ger vi utrymme för något nytt att växa. Liksom regnet som mjukt landar på en mark och gör plats för nya blommor att blomstra, kan vi ge vårt inre samma chans när vi släpper på kampen och behovet av att styra allt.

Att släppa taget är inte att ge upp

Att släppa taget är inte att ge upp eller förlora. Det är att erkänna att vi inte alltid har alla svar, men att det inte hindrar oss från att fortsätta framåt. Vi kanske inte ser hela vägen, men varje steg vi tar för oss närmare vårt mål. När vi ger plats för förändring, öppnar vi oss också för växt och förnyelse. I att tillåta oss själva att vara i nuet, utan att behöva veta exakt vad nästa steg är, öppnar vi oss för nya sätt att vara och känna.

Tankeövning: Släpp taget och andas fritt

Sätt dig bekvämt och känn efter i din kropp. Finns det något i ditt liv som du försöker kontrollera, men som känns utom räckhåll? Ta ett djupt andetag och tillåt dig att verkligen känna in det.

När du är redo, föreställ dig att du långsamt släpper taget om det. Kanske känns det som en lättnad, som om du får möjlighet att andas lite djupare och fritt.

Var med det som uppstår

Tillåt dig att vara med det som uppstår, utan att behöva förstå allt på en gång. Kanske finns en känsla av förändring som du inte kan sätta ord på, men som ändå känns i kroppen. Låt denna känsla få växa, utan att hålla fast vid den. Andas djupt och tillåt dig själv att vara här, just nu, utan att kontrollera.

När du är klar, ta ett djupt andetag och känn hur du har gett utrymme för något nytt att växa.

May 31 2025

När något inte längre känns rätt – om små steg mot förändring

Anna Ryttberg ACT, Beteenden, Samtalsterapi, Tankar och känslor

När något inte längre känns rätt

Ibland kan vi känna att något inte stämmer, även om livet fungerar på ytan. Det kan vara en diffus känsla – som om vi har tappat kontakten med något viktigt. Ofta handlar det inte om stora kriser, utan snarare om att vi har anpassat oss till ett sätt att leva som inte längre passar.

Vi människor är bra på att vänja oss. Det gör att vi kan hantera svåra saker. Men det kan också göra att vi stannar i mönster som begränsar oss. Med tiden märker vi kanske att vi har tappat riktningen. Att det som en gång kändes meningsfullt har bleknat.

När det sker är det lätt att vilja ändra på det yttre – byta jobb, flytta, förändra relationer. Och ibland är det rätt väg. Men ofta börjar något inuti. Vi behöver stanna upp och lyssna: Vad är det som skaver? Vad försöker jag undvika? Vad är det jag längtar efter?

Det kan vara ovant att ställa sådana frågor. Men att undvika det vi känner gör sällan att det försvinner. Tvärtom – det vi inte vill se får ofta mer kraft.

Det kan hjälpa att vara nyfiken snarare än dömande. Att lägga märke till tankar och känslor utan att genast agera. Och samtidigt påminna sig om det som är viktigt – vad man själv vill stå för, även när det är svårt.

Vi styrs lätt av föreställningar om hur saker borde vara. Men ibland behöver vi ifrågasätta just det. Vad håller jag fast vid för att det känns tryggt? Vad skulle hända om jag tog ett steg i en ny riktning?

Förändring är inte alltid bekväm. Men att inte förändras när något inte längre fungerar – det är också ett val.

Att börja gå i riktning mot det som känns meningsfullt behöver inte betyda att vi vänder upp och ner på allt. Det kan vara små steg.
En tanke vi tillåter oss att ha.
En handling som stämmer med våra värderingar.
En gräns vi sätter, även om det känns ovant.
En vila vi unnar oss, trots att vi är vana att prestera.

Vill du fördjupa reflektionen? Här är några frågor att fundera över:

Finns det något i mitt liv som inte längre känns rätt, men som jag håller fast vid ändå?
Vad skulle jag vilja rikta mig mot, om jag vågade lyssna på det som känns viktigt?
Vilket litet steg kan jag ta – redan i dag – som går i linje med den jag vill vara?

May 21 2025

Den inre rösten som aldrig blir nöjd – om självvärde och frihet

Anna Ryttberg ACT, Beteenden, Samtalsterapi, Tankar och känslor, Trauma

Den oupphörliga inre kritiken

Många lever med en tyst men genomträngande röst i sitt inre. Den dyker upp i stunder av stillhet, efter en prestation, mitt i en relation eller när något går fel. Den säger: ”Du borde ha gjort mer. Du borde vara bättre. Det här räcker inte.”

Trots yttre bekräftelse, relationer och insatser, är rösten kvar. Den flyttar sina mål, byter språk, men budskapet är detsamma – du är inte riktigt där än. Inte helt godkänd.

När bekräftelse blir en valuta

Bekräftelse hör till människans natur – vi speglar oss i andra och söker samhörighet. Men när den yttre speglingen blir för stark, förvandlas den till ett ständigt krav. Värdet av den egna existensen börjar bedömas genom andras ögon.

Inombords kan detta skapa ett osynligt system av regler och villkor, där självvärdet ständigt måste bevisas. Det handlar inte om sund självreflektion, utan om en inre auktoritet som kräver och dömer – utan att någonsin erbjuda varaktig frid.

Det inre regelverket som aldrig sover

Den inre rösten är ofta kritisk, kontrollerande och absolut. Den framstår som självklar, nästan som ett automatiserat tankesystem snarare än ett levande inre samtal. Den säger inte “du kan”, utan “du borde ha gjort mer”.

Den döljer sig gärna bakom ord som ansvar, ambition eller utveckling – men i grunden handlar det ofta om rädsla för otillräcklighet. Och hur mycket man än gör, infinner sig aldrig riktigt känslan av att räcka till.

Ett nytt förhållningssätt

Att bryta det mönstret innebär inte att tysta rösten, utan att sluta låta den styra valen. Den kan noteras, betraktas och accepteras – men inte nödvändigtvis följas. Tankar är inte sanningar. De är inte identitet. De är bara tankar.

I det ögonblicket finns möjlighet att agera utifrån det som är genuint meningsfullt: relationer, närvaro, vila, autenticitet – sådant som inte behöver godkännande för att vara verkligt.

Återgången till det inre värdet

När självvärde inte längre är en funktion av prestation eller respons, sker något stilla men djupt. Det uppstår en riktning där livets riktlinjer kommer inifrån, snarare än från omvärldens växlande ideal.

Det är en återgång till något mer varaktigt – en plats där man inte behöver förtjäna sin plats, utan får återupptäcka den.

Det finns strukturer, både inre och yttre, som hellre ser oss upptagna av självkritik än levande i närvaro. De verkar ofta i det tysta – genom vanor, ideal och invanda tankemönster.

Men när vi börjar se dem för vad de är, förlorar de sin makt. Då växer ett utrymme där val blir möjliga. Ett utrymme där frihet, snarare än kontroll, kan få styra vägen framåt.

April 9 2025

Havening – en beröringsmetod för emotionell balans

Anna Ryttberg ACT, Beteenden, LifeSpan, Tankar och känslor kroppsterapi

Havening är en terapiform som utvecklats av Dr. Ronald Ruden tillsammans med hans bror Dr. Steven Ruden. Genom att utnyttja beröring minskar denna metod effektivt stress och trauma genom att aktivt påverka nervsystemet. Bröderna Ruden, med sina bakgrunder inom medicin och hypnosterapi, har kombinerat sina kunskaper för att skapa en teknik baserad på vetenskapliga principer om hjärnans och nervsystemets funktioner.

Funktion och vetenskaplig grund

Havening använder ‘Havening Touch’, en teknik som innefattar lugnande, rytmiska rörelser över armar, ansikte och andra kroppsdelar. Denna beröring stimulerar produktionen av delta-vågor i hjärnan, vilka är associerade med djup avslappning och minskad stress. Tekniken reducerar aktiviteten i amygdala, som är hjärnans centrum för emotionell bearbetning. Detta minskar de långvariga emotionella svaren på minnen och reducerar därmed ångest och stress.

Beröringens kraft

Havening-beröring fokuserar på specifika områden som armarna, handflatorna och ansiktet, vilket ökar frisättningen av oxytocin, känt som “lugn-och-ro-hormonet”. Denna hormonfrisättning inducerar en känsla av lugn och kan sänka både hjärtfrekvens och blodtryck, vilket förstärker avslappningen. Armarna och handflatorna, med deras rika koncentration av beröringsreceptorer, samt ansiktets komplexa nervförsörjning, gör dessa områden till effektiva mål för terapeutisk beröring.

Varför havening?

Havening är effektivt för att behandla en rad psykologiska tillstånd såsom PTSD, ångest, fobier och stressrelaterad spänning. Det är även ett värdefullt verktyg för personlig utveckling och självhjälp, som ger individer möjlighet att självständigt hantera sina emotionella reaktioner. Metoden är skonsam och lättillgänglig, vilket gör den till ett attraktivt alternativ för dem som söker metoder för att hantera emotionella utmaningar.

Havening kan ofta ge omedelbar lättnad från psykologiskt obehag och är även ett verktyg för att förstå och transformera de underliggande emotionella dynamikerna som bidrar till psykisk ohälsa. Genom att använda det som ett verktyg för att återfå emotionell balans, främjar Havening en ökad självmedvetenhet och skapar förutsättningar för emotionellt välbefinnande.

September 6 2024

Att känna skam

Anna Ryttberg ACT, Beteenden, Samtalsterapi, skam, Tankar och känslor

Varför Känner Vi Skam? En Djupdykning i En Av Våra Mest Grundläggande Känslor

Skam är en komplex och djupt rotad känsla som alla människor upplever någon gång i livet. Den handlar om att känna sig oviktig, förödmjukad, nedvärderad, värdelös eller exponerad, och kan uttrycka sig genom fysiska reaktioner som rodnad, en klump i magen, eller en önskan att försvinna från omgivningen. Skam är universell och upplevs i alla kulturer, redan från tidig ålder. Men varför känner vi egentligen skam, och vad har den för funktion?

Skammens Ursprung – En Överlevnadsmekanism

Skam har evolutionära rötter och fyller en viktig funktion i vårt sociala liv. Den uppstår när vi går emot våra egna värderingar eller samhällets normer och fungerar som en signal att justera vårt beteende för att undvika social exkludering. Genom historien har skam varit en mekanism för att bevara den sociala gemenskapen, något som var avgörande för vår överlevnad. Skammens budskap kan ses som en varning: “Anpassa dig, annars riskerar du att bli utesluten.”
När skammen fungerar som den ska, hjälper den oss att hålla oss inom gruppens ramar. Men när skammen blir överväldigande och går från att handla om ett specifikt beteende till att definiera hela vår person, kan den bli destruktiv. Skam som handlar om hela ens identitet, snarare än om en enskild handling, kan leda till psykisk ohälsa som utmattning, depression och social fobi.

Skam vs. Skuld – Två Nära Besläktade Känslor

Det är lätt att blanda ihop skam och skuld, men det finns en viktig skillnad mellan dem. Skuld handlar om något vi har gjort – en specifik handling som vi ångrar eller vill reparera. Skam däremot, handlar om vem vi är – en känsla av att vara otillräcklig som person. Medan skuld kan motivera oss att göra rätt, är skammen ofta mer paralyserande eftersom den omfattar hela vår självkänsla och identitet.

Skamkompassen – Fyra Vanliga Sätt Att Hantera Skam

Skam är en tung känsla att bära, och vi människor utvecklar olika strategier för att hantera den. Donald Nathanson har identifierat fyra typiska sätt som vi reagerar på skam, något han kallar skamkompassen

Attack mot självet Här riktas skammen inåt genom självkritik och självfördömande. Vi blir hårda mot oss själva, vilket kan leda till självdestruktivt beteende och en känsla av värdelöshet
Attack mot andra I denna strategi projicerar vi skammen utåt genom att skylla på eller kritisera andra. Det är ett sätt att undvika att kännas vid våra egna brister.
Undvikande Vi försöker fly från skammen genom att distrahera oss, till exempel genom överdrivet arbete, missbruk eller att helt enkelt förneka känslan.
Tillbakadragande Här drar vi oss undan från sociala sammanhang för att skydda oss från att känna skam. Vi isolerar oss och undviker situationer som skulle kunna trigga känslan.

Att känna igen dessa mönster är ett viktigt första steg för att kunna hantera skam på ett mer konstruktivt sätt.

Modet Att Möta Skam – Självmedkänsla Som Nyckel

Att våga möta sin skam istället för att fly från den kräver mod. Genom att närma oss skamkänslan med självmedkänsla kan vi lära oss att hantera den på ett sätt som är mindre destruktivt. Kristin Neff, en av de främsta forskarna inom självmedkänsla, har utvecklat övningar som kan hjälpa dig att utforska och lindra skam.

Identifiera skamkänslan: Ta en stund för dig själv i en lugn miljö. Notera var i kroppen skammen sitter, och identifiera känslan utan att döma dig själv.

Uttryck självvänlighet: Lägg en hand på hjärtat eller någon annan lugnande gest. Säg något snällt till dig själv, som “Det är okej att känna så här. Jag är bara människa.”

Påminn dig om den gemensamma i att vara människa: Kom ihåg att skam är en del av att vara människa. Säg till dig själv: “Jag är inte ensam; andra känner så här också.”

Andas medvetet och var närvarande: Ta djupa andetag och var närvarande med känslan utan att försöka förändra den. Observera hur känslan skiftar och förändras.

Avslutande Tankar

Att hantera skam är en resa som kräver tid och medvetenhet, men genom att utveckla självmedkänsla kan vi lära oss att navigera denna svåra känsla på ett mer hälsosamt sätt. Genom att möta skammen med vänlighet, förståelse och närvaro, kan vi bryta destruktiva mönster och börja leva ett mer genuint och värderingsdrivet liv. Skam behöver inte vara en ständig följeslagare; det finns verktyg och strategier som kan hjälpa oss att omfamna den som en del av vår mänskliga erfarenhet.

Effektiv konflikthantering i relationer med ACT

June 13 2024

Gräla smart

Anna Ryttberg ACT, Beteenden, Parterapi, Samtalsterapi

Konflikthantering i relationer: Gräla Smart

Gräl och konflikter är en naturlig del av alla relationer, men hur vi hanterar dem avgör relationens kvalitet och långsiktiga hållbarhet. Väl hanterade meningsskiljaktigheter kan faktiskt föra par och relationer närmare varandra. I den här texten kan du läsa om tips för att hantera konflikter på ett mjukt och konstruktivt sätt.

Att Förstå Konflikternas Rot

De främsta utmaningarna i ett förhållande kommer ofta från två huvudkällor: förväntningar och kommunikation. Förväntningar handlar om att den ena parten tenderar att anta att dess partner tänker och känner på samma sätt, vilket kan leda till missförstånd. Kommunikationsutmaningarna bottnar ofta i känslan av att vara avskärmad från sin partner. Genom att inte mötas och prata regelbundet, om så väl små som stora saker, riskerar par att bli distanserade från varandra. Då uppstår något som vi skulle kunna kalla för ett kommunikationsglapp och det är lätt att tappa förutsättningarna för effektiv kommunikation i förhållanden.

Effektiva Strategier för Konflikthantering

Gräla Medvetet: Konflikter är oundvikliga, men att gräla rätt kan vara nyckeln till lösning. Innan du uttrycker din frustration, fråga dig själv vad den egentligen handlar om. Är det hunger, trötthet eller något annat som ligger bakom din irritation? Känner du dig missförstådd eller förbisedd? En nyckel är att vara medveten om sina känslor och att acceptera dem utan att agera impulsivt på dem. Det bidrar till att förbättra relationer genom just självreflektion.

Kommunicera från Jag-perspektiv: Istället för att anklaga din partner och generalisera, kan du uttrycka dina egna känslor och behov utifrån ett jag-perspektiv. Detta minskar risken för att dialogen ska låsa sig och skapar förutsättningar för en mer konstruktiv dialog. Det handlar om att vara autentisk och uttrycka sig själv utifrån sina värderingar.

Ta en Timeout: När känslorna svallar, ge er själva en paus för att svalna och reflektera. En väl överenskommen timeout kan förhindra att konflikten eskalerar. Men kom ihåg – återvänd alltid efter time-out och avsluta diskussionen.

Vänlig Feedback: När du behöver ta upp ett problem eller en fråga, gör det med respekt och utan att skuldbelägga. Berätta vad du behöver istället för vad du inte vill ha, och var tydlig med hur du känner. En nyckel är att vara medveten om vilka ord du väljer och att sträva efter att kommunicera på ett sätt som främjar förståelse och samhörighet.

Empati och Förlåtelse: Försök att se saken ur din partners perspektiv och var öppen för att kompromissa. Att erkänna egna misstag och be om ursäkt när det behövs är grundläggande för en stark relation. En nyckel är att vara närvarande och att öva på empati som ett sätt att stärka relationer.

Sammanfattande Tips för En Starkare Relation

Gräla smart: Se konflikter som tillfällen för att lära och växa tillsammans.
Kommunikation är nyckeln: Öva på att uttrycka dina känslor och behov på ett konstruktivt sätt.
Timeouts kan vara guld värda: Använd pauser för att kyla ner och tänka igenom saker.
Ge och ta emot feedback med kärlek: Konstruktiv kritik bör alltid vara riktad mot beteenden, inte personlighet.
Förlåt och sök förlåtelse: Att kunna säga förlåt och acceptera ursäkter är avgörande för långvarig kärlek.

Gräla smart: Se konflikter som tillfällen för att lära och växa tillsammans.
Kommunikation är nyckeln: Öva på att uttrycka dina känslor och behov på ett konstruktivt sätt.
Timeouts kan vara guld värda: Använd pauser för att kyla ner och tänka igenom saker.
Ge och ta emot feedback med kärlek: Konstruktiv kritik bör alltid vara riktad mot beteenden, inte personlighet.
Förlåt och sök förlåtelse: Att kunna säga förlåt och acceptera ursäkter är avgörande för långvarig kärlek.

Genom att anta dessa strategier och integrera insikter kan par bygga starkare och mer tillfredsställande relationer. Kom ihåg, det är aldrig för sent att söka stöd för att jobba med relationen.

Ta väl hand om dig!

June 11 2024

Dina mönster

Anna Ryttberg ACT, Beteenden, Parterapi, Samtalsterapi, Tankar och känslor

Skapa Ett Liv Som Är i Linje Med Den Du Vill Vara

Bryt upp från gamla mönster och börja en förändringsresa

Många av oss kan känna igen oss i tanken: “Det är bara sån jag är.” En tanke som ofta dyker upp när våra förväntningar gått i klinch men verkligheten – som när löftet till dig själv om en mer hälsosam livsstil eller mer ordning hemma kollapsar efter några få veckor. Det är här som vi ska vakna till och fråga oss om tanken “Det är bara sån jag är”, hur hjälpsam är den egentligen? Att acceptera det som en orubblig sanning är som att ge upp innan striden ens har börjat.

Omdefiniera Ditt Narrativ: “Det är bara så jag lärt mig att vara”

En betydligt mer konstruktiv ingång är att mjuk konstatera att vi är formade av vår uppväxt och det vi lärt in. I stället för att fastna i en fix idé om “sån jag är,” bör vi överväga tanken att det handlar om “så jag lärt mig att vara.” Det är en viktig skillnad som öppnar upp för förändring och personlig utveckling.

När du stöter på hinder eller upplever resultat som inte stämmer överens med dina önskemål, istället för att skylla på din inneboende natur, reflektera över vilka strategier du har lärt dig. Har du möjligen kvar strategier från barndomen som inte längre tjänar dig väl som vuxen?

Resan Från Barndom Till Vuxenliv: Acceptans och Handling

Barndomens upplevelser formar oss och påverkar hur vi agerar som vuxna. Våra föräldrar och tidiga miljöer agerar som speglar där vi lär oss vanor, strategier och värderingar. I Acceptance and commitment therapy (ACT) lägger till ett lager av acceptans för dessa erfarenheter och uppmanar till flexibilitet i hur vi förhåller oss till dem.

Så när vi hamnar i situationer där våra reaktioner inte gynnar oss, är det värt att reflektera över vilka tillvägagångssätt vi har med oss från barndomen. Det handlar inte alls om att beskylla eller anklaga vår uppväxt och våra föräldrar – här utgår vi från att de gjorde sitt bästa givet förutsättningarna. Här handlar snarare att förstå att de strategier som var användbara då kanske inte längre är relevanta för dig nu som vuxen.

Positiva Möjligheter: Förändringens Kärna

Vi kan omforma dessa inlärda strategier. Att identifiera dem och vara medveten om när de triggas är det första steget. Att sedan aktivt arbeta med att ersätta dem med mer effektiva strategier som du valt själv öppnar upp för personlig tillväxt och en livsstil som följer dina inre värden.

Vårt arv från barndomen är en del av oss, men det behöver inte vara det enda som styr oss. Genom att ompröva och lära om med stöd av ACT-principer kan vi skapa ett liv som bättre speglar våra sanna önskningar och potential.